Spoon - Gimme Fiction

[Merge/Matador, 2005] 9/10



Det är en tidig, men kylig, försommarkväll i en förort till Austin, Texas. En bra bit från den solbrända och colgate-grinande hillbilly-fasaden, har stadens mindre belevade samlats. Alla de som inte längre är accepterade i det republikanska amerika i allmänhet, och det ärkekonservativa Texas i synnerhet. De halta och de lytta. De som inte är övertygade om att ”öga för öga” är den enda vägen. De utslagna och sargade, men också de hoppfulla och de sökande. I mitten av denna cirkusföreställning sitter Britt Daniels och bankar fram välkomstsången The Beast And Dragon, Adored på sin ackustiska gitarr. Hoppet återvänder sakta till den löst sammahållna massan, ”Är det rocken som ska rädda oss?”

Texas, och hela USA för den delen, är idag en sörja av neokonservatism, Rupert Murdoch, övervikt, pedofilskandaler och rädsla. Rädsla för mexikanska immigranter, rädsla för muslimska extremister, rädsla för europeiska liberaler, rädsla för att vara annorlunda och en fundamental motvilja mot att gå framåt. Hellre två steg tillbaka än ett litet trevande ålande framåt. Här valde Britt och hans bandmedlemmer i Spoon att med nya fullängdaren Gimme Fiction ta rädslan vid hornen. Plocka in den i låtsnickrandet och låta den vara den kontemporära grund som hela albumet vilar på. Rädslan är ständigt närvarande. Hoppet likaså.

Om inledningen på albumet låter som en modern Berlinkabaret av Bowie-snitt blir det en bit in betydligt popigare. Inte sedan Ken Stringfellow valde att spela ihop sin pension tillsammans med REM istället för att skriva perfekt powerpop ihop med Jon Auer har världens alla Byrds-glasögonprydda popfans upplevt samma glädje som i Spoons Sister Jack. Lite drygt tre och en halv minuts kärleksförklaring till allt som är John Lennon, Chris Bell och Alex Chilton. Och Big Star är närvarande i fler spår. I Summon You är Gimme Fictions Magnum Opus. Som om Big Star återuppstått och bestämt sig för att visa hela jävla världen att de är det bästa popbandet genom tiderna. Över en smittande ackustisk gitarr och en helt självklar melodi sjunger Britt Daniel ”Remember the weight of the world, it’s a sound that we used to buy, on cassette and 45”. Vi får det återigen bekräftat att Britt och hans bandkompisar samlat Alex Chilton-singlar sedan barnsben och att Alex melankoli smittat av sig och burit mogen frukt. They Never Got You är ett ömt soulpopigt möte mellan Hall & Oates och John Lennon över ett samplat regnfall. Låt regnet skölja bort det gamla. Hoppet återvänder till de svältfödda själarna i Austin.

Precis som alla fantastiska rockalbum som någonsin spelats in handlar även Gimme Fiction om att stå utanför, att välja en annan väg. Enda skillnaden är att det idag är mer relevant än tidigare, och att vi är fler än någonsin som står på samma fläck.

Spoon
Merge Records
Matador